Städ, bygg, restaurang och bemanning: branscherna där Migrationsverket kräver mer av arbetsgivaren

Migrationsverket har pekat ut ett antal branscher där en ansökan om arbetstillstånd utreds hårdare. I dem räcker det inte att visa ett anställningserbjudande: arbetsgivaren ska också lämna underlag som visar att företaget ekonomiskt klarar att betala den utlovade lönen. Vilken bransch företaget tillhör avgörs av SNI-koden, inte av hur verksamheten beskrivs i ansökan.

Vilka branscher listan omfattar

Migrationsverket anger de skärpta kraven med SNI-koder, alltså den näringsgrensindelning som Statistiska centralbyrån för och som företaget registrerades med hos Bolagsverket och Skatteverket. Det är en mekanisk avgränsning. Ett företag som utför städning på entreprenad men är registrerat under en annan kod kommer ändå att prövas mot den verksamhet handläggaren ser i underlaget, och en kod som inte stämmer med den faktiska verksamheten är i sig något Migrationsverket frågar vidare om.

Listan publiceras av Migrationsverket på myndighetens sida för arbetsgivare som ska anställa någon från ett land utanför EU och EES. I september 2026 omfattade den i huvudsak följande områden:

• Städverksamhet (SNI 81290 och 81210).
• Hotell och restaurang (55101 och hela 56).
• Byggverksamhet (41200, 421, 42990 och hela 43).
• Handel (471 till 478).
• Jordbruk och skogsbruk (0113, 012 och 02102).
• Bilverkstad och fordonsservice (452).
• Personlig service och annan service (9602, 9604, 9609).
• Bemanning och personaluthyrning (782).

Bemanningsposten är den som oftast överraskar. Ett bemanningsföretag prövas både på sin egen ekonomi och på att villkoren hos kundföretaget håller under hela tillståndstiden, trots att kundföretaget inte är part i ärendet. Det innebär i praktiken att den som hyr ut yrkesarbetare till bygg eller industri bär ansvaret för två led i samma ansökan.

Vad Migrationsverket vill se, och vad det kostar i tid

Kravet i de utpekade branscherna är att arbetsgivaren ska kunna redovisa hur företaget klarar att garantera lön för den som ansöker, och styrka att det finns förutsättningar att betala lön under minst tre månader. Underlaget är alltså räkenskaper och likviditet, inte avsiktsförklaringar. I praktiken lämnar arbetsgivare årsredovisning eller bokslut, aktuella kontoutdrag eller balansrapport, uppgift om antal anställda och de pågående uppdrag eller kontrakt som lönen ska bäras av. Ett nystartat bolag utan bokslut behöver ersätta historiken med något annat som går att räkna på, till exempel ett kundavtal med angivet värde och löptid. Arbetsgivare inom kommun, region och stat är undantagna från de högre kraven och lämnar inte det underlaget.

Lönenivån i sig är inte branschberoende. Enligt 6 kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska villkoren vara minst i nivå med svenskt kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen, och det gäller lika i städ som i ingenjörsyrken. Det som skiljer riskbranscherna är bevisbördan för att lönen faktiskt kan betalas.

Kostnaden för själva ansökan är en avgift till Migrationsverket på 2 200 kronor för en arbetstagare, enligt myndighetens publicerade avgifter i september 2026. Det är den enda myndighetsavgiften i ledet. De verkliga kostnaderna ligger i försäkringarna, som arbetsgivaren ska teckna från första anställningsdagen, och i den extra handläggningstid en kompletteringsbegäran skapar.

Felet som kostar mest tid

Det vanligaste avbrottet är inte ett avslag utan en komplettering. Arbetsgivaren skickar in erbjudandet, Migrationsverket konstaterar att bolaget ligger under en SNI-kod på listan och begär ekonomiskt underlag som ingen förberett. Ärendet står stilla tills bokslut och kontoutdrag kommer in, och eftersom fristen för svar löper parallellt med rekryteringens planerade startdatum är det startdatumet som flyttas. Lägg underlaget i ansökan från början i stället för att vänta på frågan. Samma logik gäller det fackliga yttrandet, som beskrivs närmare i kedjan av arbetsgivaransvar vid sponsring inom EU.

Ett andra fel är att lönen i erbjudandet sätts till kollektivavtalets lägsta nivå medan det ekonomiska underlaget visar ett bolag som redan går med förlust. De två handlingarna motsäger varandra och handläggaren ser det. Mönstret liknar de avslagsorsaker som återkommer i vanliga skäl till avslag på arbetstillstånd i EU, och tidsbilden för grannländerna finns i handläggningstider land för land.

Den arbetsgivare som tillhör en av de listade branscherna bör alltså räkna med två ansökningar i en: den om arbetstagaren och den om företaget. Båda leden går att förbereda före inlämning, och det ekonomiska underlaget sammanställs en gång och återanvänds vid varje efterföljande rekrytering. Vad som ska ligga i den akten finns sammanställt för arbetsgivare.