Arbetsgivarens anmälningsskyldighet: vad du måste rapportera till Migrationsverket efter tillståndet
Arbetsgivaren ska anmäla till Migrationsverket när en tredjelandsmedborgare börjar och slutar. Uteblir anmälan kan tillståndet återkallas och sanktion tas ut.
När arbetstillståndet är beviljat börjar arbetsgivarens skyldigheter, de upphör inte. Migrationsverket kräver att arbetsgivaren anmäler när en tredjelandsmedborgare med arbetstillstånd börjar sin anställning och när den avslutas. Anmälan görs i myndighetens e-tjänst för arbetsgivare. Villkoren i anställningen ska dessutom följas under hela tillståndstiden, annars kan tillståndet återkallas.
De två anmälningarna och tjänsten de görs i
Skyldigheten består av två punkter som är enkla att beskriva och lätta att missa i drift. Arbetsgivaren anmäler att anställningen har påbörjats, och arbetsgivaren anmäler att den har upphört. Anmälan lämnas i Migrationsverkets e-tjänst för arbetsgivare, samma inloggade tjänst där anställningserbjudandet fylls i, vilket innebär att företaget behöver ha tjänsten uppsatt innan den första rekryteringen är klar och inte veckan efter.
Uppgifterna som lämnas är arbetstagarens identitet och ärendets uppgifter, anställningens startdatum eller slutdatum, samt vilken befattning anställningen avser. Det är administrativa uppgifter, inte en ny prövning, och just därför behandlas anmälan ofta som något som kan vänta. Det är i den väntan avvikelserna uppstår.
Skyldigheten gäller anställningen, inte rekryteringen. En arbetstagare som fått tillstånd men aldrig tillträder ska alltså också hanteras: Migrationsverket bygger sin bild av om tillståndet används på det arbetsgivaren rapporterar. Samma kontrollogik som gäller vid anställningens början beskrivs för EU som helhet i kontroll av rätten att arbeta.
Villkoren ska hålla hela tillståndstiden
Anmälningarna är en del av åtagandet. Den andra är att anställningsvillkoren faktiskt ska motsvara det som angavs i anställningserbjudandet under hela den period tillståndet gäller. Lön, försäkringsskydd och arbetstid ska ligga kvar på den nivå som prövades. Om villkoren sänks, eller om försäkringarna inte tecknas, kan Migrationsverket återkalla tillståndet, och återkallelsen träffar arbetstagaren mitt i en pågående anställning.
Sanktionsdelen ligger i 7 kap. utlänningsförordningen (2006:97), kapitlet om underrättelseskyldighet, som reglerar arbetsgivarens uppgifts- och anmälningsskyldighet i ärenden om uppehålls- och arbetstillstånd. Underlåten anmälan kan leda till sanktion mot arbetsgivaren. Ett företag som redan tillhör en av de branscher Migrationsverket utreder hårdare bär dessutom med sig en anmärkning in i nästa ansökan.
| Händelse | Vem anmäler | Var | Konsekvens om det uteblir |
|---|---|---|---|
| Anställningen påbörjas | Arbetsgivaren | Migrationsverkets e-tjänst | Sanktion enligt 7 kap. utlänningsförordningen (2006:97) |
| Anställningen upphör | Arbetsgivaren | Migrationsverkets e-tjänst | Tillståndet framstår som använt fast det inte är det |
| Villkoren ändras till det sämre | Arbetsgivaren korrigerar | Anställningsavtal och lönekörning | Tillståndet kan återkallas |
| Byte till annan arbetsgivare | Ny ansökan eller anmälan beroende på tillståndstyp | Migrationsverket | Anställning utan giltigt tillstånd |
De försäkringar som prövas är fyra: sjukförsäkring, livförsäkring, trygghetsförsäkring vid arbetsskada och tjänstepension. De ska gälla från första anställningsdagen, inte från den dag löneavdelningen hinner med dem. Ansökningsavgiften på 2 200 kronor hos Migrationsverket är i sammanhanget den minsta posten; kostnaden i ett återkallat tillstånd är hela rekryteringen.
Rutinen som håller, och felet som inte syns
Det fel som återkommer är inte ett medvetet brott mot reglerna utan en lucka mellan funktioner. Rekryteringen äger ärendet fram till beslut, löneavdelningen tar över vid tillträdet, och anmälan i e-tjänsten tillhör ingen av dem. Den upptäcks först när arbetstagaren ansöker om förlängning och Migrationsverket ser en period utan rapporterad start. Då granskas hela perioden i efterhand, med lönespecifikationer och försäkringsbevis, vid en tidpunkt då ingen längre minns detaljerna.
En rutin som håller består av tre led: en namngiven ansvarig per tillståndsärende, en kalenderpost på tillträdesdagen och på sista anställningsdagen, och en akt där erbjudande, anmälningskvittens, försäkringsbevis och de tolv senaste lönespecifikationerna ligger samlade. Samma dokumentkedja som beskrivs i kedjan av arbetsgivaransvar vid sponsring, och den är också det bästa skyddet mot de avvikelser som annars dyker upp som avslagsgrund vid förlängning, sammanställda i vanliga skäl till avslag.
Anmälningsskyldigheten är administrativt liten och rättsligt stor. Den som lägger den i en rutin i stället för i minnet klarar också granskningen vid förlängningen. Vad som ska ligga i akten från dag ett finns sammanställt för arbetsgivare.
Läs vidare
Alla artiklar →Städ, bygg, restaurang och bemanning: branscherna där Migrationsverket kräver mer av arbetsgivaren
Migrationsverket pekar ut städ, bygg, restaurang, handel och bemanning med SNI-koder och kräver där underlag på att arbetsgivaren klarar att betala lönen.
Försörjningskravet för arbetstillstånd i Sverige 2026
Migrationsverket kräver från 16 juni 2026 en lön om minst 34 470 kronor i månaden för arbetstillstånd, vilket är 90 procent av medianlönen 38 300 kronor.