EU-blåkort i Sverige efter regeländringen: sex månaders kontrakt och 1,25 gånger genomsnittslönen

Nya regler för EU-blåkort gäller i Sverige sedan den 1 januari 2025. Migrationsverket kräver numera ett anställningsavtal på minst sex månader i stället för ett år, och lönen ska uppgå till minst 1,25 gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige. Innehavaren kan dessutom byta till en annan kvalificerad anställning utan att ansöka om ett nytt blåkort, förutsatt att bytet anmäls.

De tre villkoren som styr ett blåkortsärende

Ett EU-blåkort är inte ett vanligt arbetstillstånd med annat namn. Det är ett kombinerat arbets- och uppehållstillstånd för högkvalificerad anställning, och Migrationsverket prövar tre saker samtidigt: kvalifikationen, kontraktets längd och lönen.

Kvalifikationen är utgångspunkten. Sökanden ska ha en högskoleutbildning som motsvarar minst tre års studier, eller i vissa yrken dokumenterad yrkeserfarenhet på en nivå som jämställs med den utbildningen. Ett underlag som saknar examensbevis i original eller i vidimerad kopia är det första som stoppar ärendet.

Kontraktslängden sänktes vid regeländringen. Tidigare krävdes en anställning på minst ett år, nu räcker sex månader enligt de regler Migrationsverket tillämpar från 1 januari 2025. För arbetsgivare med projektbaserad bemanning inom teknik och IT är det den mest praktiska av ändringarna, eftersom ett halvårskontrakt tidigare inte alls kunde bära ett blåkort.

Lönen är den tröskel som avgör flest ärenden. Kravet är minst 1,25 gånger den genomsnittliga bruttoårslönen i Sverige, ett tal som räknas om när statistiken uppdateras. Arbetsgivaren ska därför bekräfta tröskeln för det år ansökan lämnas i stället för att återanvända en siffra från en tidigare rekrytering. Villkoren i övrigt, semester och försäkringar, ska vara minst i nivå med svenskt kollektivavtal eller praxis.

Blåkort eller vanligt arbetstillstånd

Båda tillstånden finns kvar parallellt och arbetsgivaren väljer. Skillnaden ligger i vem som kvalificerar sig och vad tillståndet ger arbetstagaren efteråt.

Den svenska ordningen genomför EU:s omarbetade blåkortsdirektiv (2021/1883), som ersatte 2009 års direktiv och gav innehavaren en starkare ställning gentemot den arbetsgivare som ursprungligen sponsrade ansökan. Bakgrunden och skillnaderna mellan medlemsstaterna beskrivs i blåkortsdirektivet 2021/1883, och förhållandet till det kombinerade tillståndet i kombinerat tillstånd, förklarat.

Bytet av anställning, och anmälan som lätt glöms

Den ändring som får störst effekt i praktiken är att en blåkortsinnehavare kan byta till en annan kvalificerad anställning utan att lämna in en ny ansökan. Under de tidigare reglerna var kortet knutet till den namngivna arbetsgivaren, och ett byte innebar ett nytt ärende med ny handläggningstid.

Rätten är inte villkorslös. Bytet ska anmälas till Migrationsverket, och den nya anställningen ska själv uppfylla kraven på kvalifikationsnivå och lön. En innehavare som flyttar till en tjänst under lönetröskeln uppfyller inte längre villkoren för tillståndet, oavsett hur kvalificerad rollen ser ut på pappret. För den mottagande arbetsgivaren betyder det att lönen ska kontrolleras mot årets tröskel innan avtalet skrivs, inte efteråt.

Det vanligaste felet i den här delen är tystnaden. Arbetstagaren börjar hos den nya arbetsgivaren, anmälan uteblir eftersom båda parter utgår från att den andra gjort den, och avvikelsen upptäcks först vid förlängningen. Då prövas hela perioden i efterhand. Lägg ansvaret för anmälan på en namngiven person i HR och för in datumet i samma akt som anställningsavtalet.

En sista tidsfråga: avgiften hos Migrationsverket för ett EU-blåkort är 2 200 kronor, och ansökan bör lämnas i god tid före planerat startdatum eftersom examensbevis och lönebekräftelse ofta hämtas från två olika håll. Jämförelsen med grannländernas handläggning finns i handläggningstider land för land.

För arbetsgivare med högkvalificerade roller är blåkortet efter regeländringen ett smalare men snabbare spår än det vanliga arbetstillståndet. Kvalifikation, kontraktslängd och lönetröskel ska stämmas av mot varandra innan en ansökan lämnas, och sammanställningen för arbetsgivare beskriver vilka handlingar som ska finnas på plats vid ansökningstillfället.