Skatt, samordningsnummer och ekonomisk arbetsgivare i Sverige
Skatteverket tilldelar samordningsnummer, kräver AGI varje månad och tillämpar sedan 1 januari 2021 ekonomiskt arbetsgivarbegrepp vid uthyrning.
Arbetstillståndet löser rätten att arbeta, inte löneadministrationen. Skatteverket tilldelar arbetstagare utan personnummer ett samordningsnummer, som krävs för skatteavdrag och arbetsgivardeklaration. Sedan 1 januari 2021 tillämpas dessutom ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp, vilket gör att 183-dagarsregeln inte gäller vid uthyrning av arbetskraft till en svensk uppdragsgivare.
Samordningsnummer: numret som allt annat hänger på
En arbetstagare som ska arbeta i Sverige men inte folkbokförs får inget personnummer. Skatteverket tilldelar då ett samordningsnummer, en identitetsbeteckning som fyller samma funktion i systemen. Utan det numret kan du varken göra ett korrekt skatteavdrag eller redovisa personen i arbetsgivardeklarationen, och lönekörningen fastnar på en post som saknar identitet.
Ordningen är den som brukar överraska. Tillståndet kommer först, sedan inresan, sedan identitetskontrollen hos Skatteverket, och först därefter numret. Arbetstagaren behöver normalt besöka ett servicekontor personligen med sin passhandling, eftersom Skatteverket styrker identiteten innan numret tilldelas. Räkna med att det steget ligger efter ankomsten, inte före, och lägg in det i mobiliseringsplanen tillsammans med bank och boende.
Ansökan om särskild inkomstskatt eller om A-skatt hänger ihop med samma besök. Är personen begränsat skattskyldig och ska beskattas enligt SINK är det en ansökan hos Skatteverket, är personen obegränsat skattskyldig gäller vanlig A-skatt och skattetabell. Valet styr avdragets storlek på första lönen, och ett fel här rättas i efterhand med en rättelse i arbetsgivardeklarationen snarare än med en justering i nästa lönekörning.
Ekonomisk arbetsgivare: regeln som ändrade uthyrning
Före 2021 kunde en utländsk arbetsgivare luta sig mot 183-dagarsregeln: arbetade personen i Sverige kortare tid än 183 dagar under en tolvmånadersperiod och lönen betalades av den utländska arbetsgivaren, beskattades inkomsten inte i Sverige. Sedan 1 januari 2021 tillämpar Skatteverket ett ekonomiskt arbetsgivarbegrepp, och 183-dagarsregeln gäller inte när det rör sig om uthyrning av arbetskraft till en svensk uppdragsgivare.
Skillnaden i praktiken är denna. Om arbetstagaren arbetar under den svenska uppdragsgivarens ledning, i dennes verksamhet och på dennes risk, betraktas uppdragsgivaren som ekonomisk arbetsgivare. Då beskattas inkomsten i Sverige från första dagen, även om lönen betalas från utlandet och även om uppdraget bara varar sex veckor. Utför företaget i stället ett avgränsat entreprenaduppdrag med egen arbetsledning och eget resultatansvar är det inte uthyrning, och den äldre bedömningen kan fortfarande hålla. Gränsdragningen avgörs av hur arbetet faktiskt styrs, inte av rubriken på avtalet.
| Upplägg | Vem leder arbetet | Beskattning i Sverige |
|---|---|---|
| Uthyrning till svensk uppdragsgivare | Den svenska uppdragsgivaren | Från dag ett, 183-dagarsregeln gäller inte |
| Entreprenad med egen arbetsledning | Det utländska företaget | 183-dagarsregeln kan fortfarande tillämpas |
| Anställning hos svenskt bolag | Det svenska bolaget | Löpande genom A-skatt eller SINK |
En utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige ska enligt Skatteverket registrera sig som arbetsgivare här när skatteavdrag ska göras. Registreringen är alltså inte knuten till ett kontor eller en filial, den utlöses av avdragsskyldigheten. Den som upptäcker detta efter tre månaders uppdrag får rätta bakåt.
Arbetsgivardeklaration varje månad
Arbetsgivardeklaration på individnivå, AGI, ska lämnas varje månad och redovisa varje anställd för sig med utbetald ersättning och avdragen skatt. Månadsrytmen är det som gör tidsplanen hård. Ett samordningsnummer som dröjer skjuter inte fram deklarationen, det gör bara redovisningen svårare att få rätt i tid.
Deklarationen lämnas för varje kalendermånad och avser utbetalningarna den månaden, vilket betyder att en anställd som börjar den tjugosjunde ändå ska finnas med i den månadens AGI. Uppgifterna per individ används sedan av Skatteverket för att fastställa arbetstagarens beskattning, så ett samordningsnummer som skrivits av fel i lönesystemet slår igenom hela vägen till personens egen deklaration. Kontrollera numret mot beslutet från Skatteverket i stället för mot ett fotograferat papper.
Tidsordningen i ett normalt ärende ser ut så här. Tillstånd från Migrationsverket, inresa, besök hos Skatteverket för identitetskontroll och samordningsnummer, beslut om SINK eller A-skatt, första lönekörning, AGI för den månaden. Kostnaden är i huvudsak administrativ hos Skatteverket, medan den verkliga kostnaden ligger i förseningsavgifter och i rättelser av deklarationer som lämnats med fel identitet eller fel skatteform.
Lönenivån som ansökan vilar på prövas separat och beskrivs i försörjningskravet för arbetstillstånd. Skickar du i stället personal hit på uppdrag gäller anmälningskraven i utstationering till Sverige, och ansvarsfördelningen mellan arbetsgivare och uppdragsgivare finns i arbetsgivarens efterlevnadskedja.
Det administrativa spåret efter tillståndet är kort men strikt ordnat, och de flesta problem uppstår när stegen görs i fel följd. Boka identitetskontrollen hos Skatteverket i samma vecka som ankomsten, avgör skatteformen innan första lönekörningen, och bestäm före uppdragsstart om upplägget är uthyrning eller entreprenad. Behöver du korridoren genomgången finns vår sida för arbetsgivare.
Läs vidare
Alla artiklar →Utstationering till Sverige: anmälan till Arbetsmiljöverket och kontaktpersonen
Lag (1999:678) kräver anmälan till Arbetsmiljöverkets register senast när arbetet påbörjas, plus en kontaktperson i Sverige som kan ta emot delgivning.
Säsongsarbetstillstånd i Sverige: nio månader och fyra försäkringar
Migrationsverket ger säsongsarbetstillstånd i högst nio månader per tolvmånadersperiod, och e-tjänsten tar upp till 10 personer i samma gruppansökan.